Missa inte:

Axel Johnsson

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

HALMSTAD. På 70–talet var han med och bärgade HBK:s andra SM–guld som spelare. Ett drygt decennium senare vann han Svenska Cupen som tränare. Lokaltidningen stämde träff med Mats Jingblad för att ta reda på vad som hänt sedan dess. Det blev ett samtal om tränaryrkets baksida, passionen för fotboll och nya uppdraget i HBK U19–lag.   Lokaltidningen träffar 53–åringen på HBK:s kansli i Kombihallen en vinterkall decemberförmiddag. Mats Jingblad hälsar med fast handslag. – Tjena! Ledsen att jag är sen, säger han rappt och sätter på en kanna kaffe. – Lucia i Laholm. Du vet hur det är. ”Perfekt utmaning” Det är bara några få veckor sedan Jingblad inledde sitt tränaruppdrag i föreningen där fotbollskarriären tog fart. När HBK hörde av sig tvekade han aldrig, förklarar han. – Jag hade en del förfrågningar från andra klubbar, bland annat i superettan. Men jag kunde inte hittat en bättre lösning. Det här känns som en helt perfekt utmaning, särskilt då jag för möta den på min hemmaplan, säger HBK–profilen. Tuff resa Senast Jingblad tränade ett fotbollslag på elitnivå var 2008. Han ansvarade då för allsvenska nykomlingen IFK Norrköping som efter en strålande säsong i superettan skulle etablera sig i finrummet. Det blev tvärtom. Norrköping slutade sist i serien och Jingblad lämnade laget. En jobbig tid, förklarar han. – Visst var det jobbigt mentalt de där månaderna, inget snack om det. Det var ungefär som med HBK förra året. Allt gick emot oss. Det räckte med en situation, en snedspark, så tappade vi allt. Och förlorar du matcherna blir du nästan alltid kritiserad. Det är ju så det funkar i den här branschen. Elittränare lever under ständig press. Hur är det att bli ifrågasatt? – Alla har en åsikt kring fotboll, särskilt i fotbollstokiga städer, men det är ju också det som är så fantastiskt. Att vara klubblagstränare är som att balansera på en knivsegg, det är upp och ner hela tiden. Den utmaningen är av anledningarna till att jag älskar det här jobbet. Minns Parma Som mångårig tränare på toppnivå har Mats Jingblad en imponerande meritlista. Några av höjdpunkterna är SM–guldet och Champions Leaugue–segrarna mot Bayer Munchen och Milan med IFK Göteborg i mitten av 90-talet. På HBK:s tränarbänk, där han befann sig åren 1992–1995, finns också godbitar att hämta. Det starkaste minnet från tiden är cupmatchen mot italienska världslaget Parma 1995. – Vi mötte ett lag med spelare som Stoichkov, Brolin, Inzaghi, Zola och Asprilla. Alla världsspelare. Och vi slog dem 3–0! Det var en makalös känsla. Jag glömmer det aldrig, säger han. Tränar i ösregn Inställning och hårt arbete är en av grundpelarna i Jingblads tränarfilosofi. Därför är han särskilt nöjd med de engagemang hans U19–spelare visat upp sedan han tog över 1 december. – Killarna visar glöd och gnäller aldrig.  Det spelar ingen roll om det är storm eller hällregn på konstgräsplanen här utanför. De dagarna lämnar jag alltid träningen med hem ett leende, säger Mats Jingblad.

Publicerad: 22. december 2011 07:00

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare